Trillat dit

Här är jag. Bilden är tagen igår kväll.
Men vi börjar från början….

Onsdag natt. Jag satt i baren med vännen, vi var inne på vår andra drink och jag kände mig lite småhungrig. Eller var jag sugen kanske? Jag ville mest bara tugga på något. Kanske rentav tröstäta. Ni vet hur saker man går och tänker på eller känslor man helst inte vill kännas vid försvinner en stund om man bara nöter något annat än just det – till exempel något ätbart. Plocka, stoppa i munnen, tugga och svälja, plocka, stoppa i munnen, tugga och svälja. Så vi beställde in en skål jordnötter.

Min hand rörde sig mellan skålen och munnen konstant. Först två nötter i taget, sen några fler och till sist var det mindre nävar jag förde till munnen. Det var trevligt. När skålen var slut fyllde bartendern på och jag blev så löjligt tacksam över att min svaga stund av ätande för ätandets skull inte var över att jag till och med gav ifrån mig ett litet lyckotjut. Det är så jag gjort hela mitt liv så den delen av mig verkligen gottade sig i att jag av någon anledning inte brydde mig om att jag matade ett gammalt, destruktivt ätbeteende.

Drinkar kan jag dricka då och då utan att det påverkar vikten, att jag blir sugen eller får ont i magen. Dagen efter är avsteget historia. Men det jag gjorde här om natten, åt för ätandets skull och dessutom något som definitivt inte ligger inom min ram för LCHF, följs av konsekvenser. Jag triggar ett beteendemönster som sitter djupt rotat och har man väl doppat tån i den strömmen kan det vara svårt att inte dras med.

Jag såg det komma igår kväll när jag då jag lagt ner besticken efter middagen inte kände mig nöjd. Jag ville helt enkelt inte sluta äta. Jag försökte koncentrera mig på att njuta av vinet och sällskapet men jag kunde inte höra vad vännen sa och inte känna smaken från vinet, det enda jag kunde tänka på var att jag måste tugga på något. Det var ju mycket trevligare kvällen innan då man drack gott, pratade, skrattade OCH hade något att hela tiden stoppa i munnen och tugga på. Nu var det liksom något som saknades. Det var inte komplett utan detta något.

Jag började med att äta upp resten av maten som var kvar. Sen var jag plötsligt i skafferiet och rotade. Men jag visste ju, där fanns inte något av det jag var sugen på. För jag har inte sånt hemma. Men jag hittade en halv påse hasselnötter som jag satte i mig. Det var inte speciellt gott men det var något att tugga på. När det var slut åt jag upp vännens chokladkaka (70 %) – med hennes tillåtelse naturligtvis. Sen blev det panik. Vad tusan skulle jag äta nu, det fanns ju ingenting mer! Så jag vispade ihop grädde och smetana, smaksatte med ekologiskt vaniljpulver och blandade ner pumpakärnor.

Vid det laget hade jag tappat kontrollen. Så det slutade med att vi gick ner till kiosken som fortfarande var öppen och köpte godis. På vägen dit kände jag mig helt uppskruvad. Som en duracellkanin, säkert sockret från chokladen som gett mig en kick, men mycket av kicken låg i att jag faktiskt skulle äta godis nu för första gången på över ett år. Jag hade kämpat mot suget hela kvällen och nu när jag gett med mig så blev jag som ett sockermonster som girigt med spaden i högsta hugg fyllde godispåsen.

Två timmar senare låg jag i soffan och mådde illa, sockersjuk och med noll energi. Ändå hade jag svårt att låta bli godispåsen. Till slut fick jag ta första bästa, vilket blev hamburgerdressing, och hälla ner i påsen och kasta för att jag helt säkert skulle låta bli den. Det var så skönt att borsta bort det äckliga sockerlagret på tänderna, krypa ner i sängen och somna ifrån illamåendet med övertygelsen om att imorgon är det en ny dag.

Så idag är denna nya dag kommen. Hur mår jag? Magen mår bra. Det är framför allt bröd och pasta den inte klarar av. Kände mig lite “smutsig” när jag vaknade så det blev ännu en noggrann tandborstning direkt och en dusch. Nu har jag ätit en god och mättande frukost (äggröra med salami och kaffe) och känner mig nöjd – men – suget finns. Jag trodde faktiskt att jag skulle slippa det idag eftersom jag vet så väl hur det fick mig att må igår när jag gav efter för det.

Men det räcker inte alltid att veta. För kroppen lever sitt eget liv och det är så mycket som har satts igång nu… Fysiskt… Munnen suktar efter något sött, händerna vill plocka och tänderna vill tugga. Mentalt… Jag kan inte sluta tänka på allt jag vill “passa på” att äta nu när jag “ändå är inne i en svacka” – ni känner säkert igen tänket. Jag försöker hålla i alla trådar och avstyra dessa tankar och detta sug så gott det går, men det är extremt svårt. Medan jag skrivit det här inlägget har jag till och med varit inne på Ben & Jerry’s hemsida och suktat efter mina favoriter. Och skillnaden är att jag nu minns hur sött smakar. Jag kan föreställa mig smaken, jag kan få den i munnen av tanken på det jag är sugen på. Det kunde jag inte förut för jag hade inte smakat sött på så länge. Nu är jag tillbaka på ruta ett. Jag inser att jag inte slipper undan. Jag får ta konsekvenserna. Sötsuget kommer inte gå över på några dagar, så jag har lite att brottas med framöver.

9 thoughts on “Trillat dit

  1. Samma här, känner igen mig till 100%…😦
    Jag sänder till dig styrkekramar så att du kan stå emot det elaka sockermonstret! Håll ut, snälla! Imorgon blir det på helt annat sätt och monstret kommer att somna! Håller tummarna för dig!
    Vet du, du kan åka och shoppa! Då kanske sötsuget försvinner!
    Många många stora kramar till dig!
    //Lana

  2. Det du just skrivit är min vardag i ett nötskal…det är helvete. Jag vet hur det känns och hur det är att försöka stå emot det där jävla suget. Jag har det precis som du, så känn dig inte ensam! Vi är många som har samma problem. Jag äter LCHF till frukost och till middag men därimellan kan jag inte låta bli godis, chips, läsk och mackor/pasta. Jag försöker verkligen men jag blir så sårbar och rädd när jag försöker ta bort allt och inte köpa hem…det är en enorm rädsla, jag känner mig ensam,nervös, osäker utan mitt godis i skåpen…jag vet det låter galet och hemskt. Men så ser min vardag ut, jag försöker på alla sätt och vis att bara äta bra mat och då LCHF men det är svårt!

    Försök äta mest protein och fett nu…och undvik mejeriprodukter för det kan trigga dig ännu mer. Bara ett litet tips! Blir du sugen ta en sked med lite smör eller kokosfett, så fort suget sätter till. Eller försök sysselsätta dig med praktiska saker som får dig att tänka på annat (om det går) så kanske suget avtar…

    Massa KRAMAR❤
    C

    http://www.lycka33.blogspot.se

  3. Just det, en sak till: du är INTE tillbaka på ruta ett igen… nej, nej… du har bara tagit ett litet pyttesteg tillbaka, kliv fram med ett stort steg!
    Kram kram

  4. Lider med dig, men så olika vi fungerar ändå. Jag har varit på en veckas charter, och redan på planet ner kapitulerade jag och åt en bulle. Har ätit bröd till frukost, frukt till lunch och bl a pizzor på kvällarna. Däremellan har jag ätit 2-3 glassar om dagen och t o m ett par öl per kväll. Allt detta fullt medveten om att jag sabbar ett halvårs kämpande mot sötsuget, åtminstone temporärt. Men jag gjorde ett medvetet val: Det var semester, och det var lite grand som en blöt kväll på krogen som ung, man visste att man skulle må dåligt dagen efter. Hemkommen igen var magen i olag, jag kände mig uppsvälld och hade gått upp 2,5 kg. Kände däremot inte sug efter mer, det var som att tänka på en öl när man är “dagen efter”. Åt lite ost och drack mitt kaffe med grädde i, och var sedan tillbaka i gamla gängor igen. Efter tre dagar är jag tillbaka på samma vikt som före avresan.

    Som sagt, vi fungerar säkert lite olika för jag kan ta en handfull jordnötter eller en bit mörk choklad då och då, utan att falla dit totalt. Men du måste ju tänka på hur bra du har mått under detta året, så måste det ju ge dig motivation nog att “komma tillbaka”. Gå tillbaka och läs lite av dina gamla inlägg som motiverat mig och många fler, och framför allt laga något riktigt gott som gör dig mätt och belåten.

    Önskar att det fanns mer man kunde göra, men jag håller i alla fall tummar och tår för att du snart repar dig och övervinner suget.

  5. Usch jobbig känsla det där är, känner igen den alldeles för väl. Hoppas du kommer över det snabbt!

  6. Pingback: Fortsättning | Johannas LCHF

  7. känner igen mig såå mycket. åt en slags bountychoklad idag (ej lchf) och det enda jag vill är att åka ner till affären och frossa i godis, muffins, glass………………. ååh.

  8. Pingback: Själen då? | Johannas LCHF

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s