9 dagar utan socker – Så har det gått

För en vecka sen kunde jag inte tänka på annat än känslan, smaken och den totala tillfredsställelsen av att smaska i mig det jag ständigt var sugen på – som just då var naturgodis (inte naturella nötter då, utan de söta yoghurt- och chokladdragéerna). På kvällarna var abstinensen efter socker och sötsuget värst. Jag fick kraftig huvudvärk, blev rastlös eftersom ätandet varit min sysselsättning på kvällar och det jag längtat efter under hela dagen. Jag blev trött och seg och ville bara ge efter för suget och ta till sockret, den snabba vägen till energi.

Hela tiden hade jag suget som en motor som surrade i mig och störde mig. Jag kunde aldrig få ro och tystnad för det var en ständig konflikt i mig mellan den delen som ville lindra abstinensen och den del som visste att bara jag håller ut just idag så kommer det kännas lite lättare imorgon. Jag försökte att inte tänka så långt fram som till den dag jag skulle vara helt och hållet på banan igen, lika balanserad och fri från sötsug som innan återfallet. Gör man det känns vägen så lång, svår och jobbig (och den känslan kan göra att man tröstäter “en sista gång” innan man påbörjar den resan). Istället fokuserade jag på att bara ta mig igenom kvällen. Och det blev lättare för varje dag.

I fredags, en vecka efter att jag påbörjat klättringen upp ur sockerträsket följde jag med en vän in på Hemköp. Under veckan hade jag undvikit att gå genom fel avdelningar av mataffärerna, och haft tunnelseende så jag inte skulle ge så mycket som ett ögonkast åt lockelser. Men då kände jag mig så pass trygg att jag kikade ner plastlådorna med naturgodis när vi passerade. Ingenting. Jag kom på mig själv med att försöka förnimma smaken av mina favoritsorter i munnen, men det gick inte lika bra längre. Jag kunde inte riktigt minnas hur de smakade. Suget som tidigare bott i hela mig hade klingat av. Något tomrum med behov att fyllas av tröstätande fanns inte heller kvar i mig. Och än har jag inte känt av varken det ena eller andra.

I takt med att den värsta abstinensen, huvudvärken, tröttheten och sömnproblemen minskat dag för dag, har jag börjat fylla luckorna efter ätandet och tankarna på att äta med annat. Har vilat, läst, cyklat till närliggande caféer och fikat, läst och bara njutit av solen och de varma vindarna. När jag handlat har det varit väldigt enkla inköpslistor: ägg, grädde, smör och naturell Loka. Har hållit matlagningen på en så enkel nivå som möjligt, mestadels omeletter för att ha så lite som möjligt att göra med mat. För att minimera tankar, känslor, planering, inköp, tid och fokus kring mat och ätande som fått för stor plats.

Och någonstans på vägen vände det. Nu är det doften av nyklippt gräs eller en lyxig hudlotion som ger mig en känsla av välbehag.  Att läsa, meditera, lyssna på musik, sitta i solen, ligga på spikmattan eller ta en varm dusch gör mig avkopplad. Att ta en powernap ger mig snabbt ny energi. Att cykla eller gå en powerwalk med stavarna ger mig lyckorus. Att gosa med hunden ger mig trygghet och kärlek och får mig att uppskatta att bara vara här och nu. Att vara ute i naturen får mig att känna mig levande. Att skratta tillsammans med kollegor, familj och vänner ger mig glädje och värme. Att inspirera andra som varit/är med om samma sak som jag gått/går igenom ger mig motivation att leva som jag lär.

Det är just det här, att jag skapat feelgood-känslor och energi utan att ta till socker och fyllt på med friskfaktorer varje dag, som kanske varit det mest avgörande för att kunna bryta mönstret till sist.

19 thoughts on “9 dagar utan socker – Så har det gått

  1. Du skriver som en präst pratar🙂 Du borde skriva en poesibok, eller en ny bibel, haha, med lchf som ämne såklart🙂 Bra jobbat med att ta dig ur sockerträsket i alla fall. Jag måste erkänna att jag tyckte det var lite skönt att du, som verkar så perfekt, faktiskt gick lös lite. Tror det var nyttigt för dig att släppa tyglarna ite🙂

  2. Måste poängtera att jag verkligen inte menade något illa, utan mer, du skriver väldigt bra och akademiskt målande🙂 Men så brukar ju präster tala🙂

  3. Oh, du skriver såååå bra! Mitt i pricken! Jag får gåshud och blir nästan tårögd, för så mycket jag känner igen denna kamp mot sockermonster! Fortsätt att skriva sådana inlägg, de ger mig och säkert många andra styrka, vilja och motivation att fortsätta kämpa mot “socker/kolhydrat/överäta/monster!
    Ha en toppen måndag!
    Många kramar till dig!🙂❤

  4. Hej! Jag klickade mig in på din blogg genom google precis. Ville bara säga att det du skriver är otroligt inspirerande, kämpa på! tack för att du delar med dig.🙂

  5. Pingback: Själen då? | Johannas LCHF

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s